Sökresultat

Nicholas Leigh is studying how other organisms have solved biological problems “The idea is that by understanding how other species are able to, for instance, regenerate a limb, we could help promote regeneration in humans.” Nicholas Leigh is one of the researchers at Wallenberg Centre for Molecular Medicine at Lund University (WCMM LU). This autumn, every week, we present a fellow at the center.

https://www.medicine.lu.se/article/meet-weeks-wallenberg-researcher-nicholas-leigh - 2025-11-19

In a collaborative study, researchers from Lund Stem Cell Center and University College London have developed a novel method of isolating ‘young’ stem cells still present in old mice. They show that activity of mitochondria, the power generators of the cell, is a stronger indicator of stem cell fitness than age and is a potential therapeutic target for the treatment of age associated disease. The

https://www.medicine.lu.se/article/novel-approach-identifies-young-stem-cells-old-mice - 2025-11-19

Researchers at Lund University in Sweden studied self-grooming rats in order to better understand how the brain chooses what comes next in a sequence of actions. The study shows that when they switch from one action to the next in the grooming chain, the signalling in different parts of the brain changes. The results, published recently in Science Advances, increase understanding of which processe

https://www.medicine.lu.se/article/self-grooming-rats-offered-clues-how-brain-chooses-behaviour - 2025-11-19

Paul Bourgine is studying skeletal tissue regeneration. “We study how human bones form, regenerate and how they function as a blood production center and use this knowledge for the design of specific regenerative therapies” Paul Bourgine is one of the researchers at Wallenberg Centre for Molecular Medicine at Lund University (WCMM LU). This autumn, every week, we present a fellow at the center. WC

https://www.medicine.lu.se/article/meet-weeks-wallenberg-researcher-paul-bourgine - 2025-11-19

Filipe Pereira explore if reprogramming cells can pave the way for new cancer treatment. “We explore cell reprogramming strategies that can be applied for the treatment of human diseases and benefit of our whole society". Filipe Pereira is one of the researchers at Wallenberg Centre for Molecular Medicine at Lund University (WCMM LU). This autumn, every week, we present a fellow at the center. WCM

https://www.medicine.lu.se/article/meet-weeks-wallenberg-researcher-filipe-pereira - 2025-11-19

Stefan Karlsson has been active as a researcher at Lund University for 25 years and during that time has received many major grants and awards. However, never a gold medal. - It feels like a very great honor because the medal is only awarded every nine years for medical research efforts, says Stefan KarlssonThe Royal Physiographic Society will be awarding the commemorative medal to Stefan Karlsson

https://www.medicine.lu.se/article/gold-medal-stefan-karlsson - 2025-11-19

Blåmesar är inte lika läraktiga som talgoxar. Men de nyfikna mesarna presterar ändå bättre än många andra fågelarter i kognitiva tester. Det visar en ny impulsstudie från Lunds universitet. Självkontroll är svårt för djur och brukar därför användas som jämförande mått när man vill undersöka allmän kognitiv förmåga hos olika arter. Det vanligaste verktyget är ”det transparenta cylindertestet”. Expe

https://www.biologi.lu.se/artikel/blamesar-trogare-talgoxar - 2025-11-19

Nu finns det bevis på att bins exponering för bekämpningsmedel beror på deras samspel med miljön. Enligt forskare från Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, ökar binas bekämpningsmedelsrelaterade risker ju mer jordbruksmark som omger dem. Men detta gäller bara för det solitära biet och humlan, arter som söker föda över mindre ytor än honungsbiet. Denna upptäckt stöder de semi-naturl

https://www.biologi.lu.se/artikel/bins-utsatthet-bekampningsmedel-ar-art-och-landskapsberoende - 2025-11-19

Tränar du för mycket och inte vilar tillräckligt är det dåligt för hälsan. Nu visar en studie från Lunds universitet att samma sak gäller för flyttfåglar. De behöver ta rast inte bara för att få ny energi utan även för att boosta immunförsvaret. Efter en period av ansträngande fysisk aktivitet behöver ryggradsdjur, inklusive människor, vanligtvis en period av återhämtning. Förutom det uppenbara –

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-rastar-att-boosta-immunforsvaret - 2025-11-19

Frön och talgbollar genererar inte bara mätta småfågelmagar. Ny forskning från Lunds universitet visar att matning under vinterhalvåret får fåglarna att bli friskare eftersom de inte behöver lägga lika mycket energi på att bekämpa infektioner. En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker sin nattliga kroppstemperatur med flera grader under

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelmatning-gor-smafaglar-friskare - 2025-11-19

Genom att studera grönalger i svenska sjöar har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, lyckats identifiera vilka miljöförhållanden som främjar flercellighet. Resultaten ger oss nya ledtrådar till evolutionens svindlande vägar. Utvecklingen av flercelligt liv har spelat en avgörande roll för den biologiska mångfalden. Vi har dock hittills vetat förvånansvärt lite om de naturliga miljöförhålla

https://www.biologi.lu.se/artikel/alger-i-svenska-insjoar-ger-nycklar-till-hur-komplext-liv-pa-jorden-utvecklats - 2025-11-19

Medan sydliga arter som steglits och svarthakad buskskvätta blir allt vanligare på våra breddgrader är arter som storspov och rödvingetrast på nordlig reträtt. Det visar Svensk Fågeltaxerings årsrapport för 2022. Inom Svensk Fågeltaxering övervakar Biologiska institutionen vid Lunds universitet förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 50 år räknar frivilliga ornitologer antal

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrat-klimat-ritar-om-den-svenska-fagelkartan - 2025-11-19

Små fladdermöss är dåliga på att omvandla energi till muskelkraft. Men denna förmåga ökar, förvånande nog, ju fortare de flyger. Det visar en ny studie som letts från Lunds universitet. Forskarna har studerat den så kallade verkningsgraden hos trollfladdermöss – en art som väger ungefär åtta gram och som förekommer i nästan hela Europa. Verkningsgrad handlar om förmågan att omvandla tillförd energ

https://www.biologi.lu.se/artikel/fladdermusens-formaga-att-omvandla-energi-till-muskelkraft-paverkas-av-flyghastigheten - 2025-11-19

En ny studie från Lunds universitet visar att mikroorganismers förmåga att anpassa sig till klimatuppvärmning kommer att sakta ner global uppvärmning genom att lagra kol i jorden. I studien tog forskarna jordprover från hela Europa i ett brett spektrum av temperaturer, från minus 3,1 till 18,3 grader Celsius. Proverna visade att mikroorganismer i jordar – som bakterier och svampar – är starkt anpa

https://www.biologi.lu.se/artikel/mikroorganismers-klimatanpassning-kan-bromsa-global-uppvarmning - 2025-11-19

Insekter förlitar sig i hög grad på bakterier för väsentliga näringsämnen som saknas i deras kost. Detta har gjort det möjligt för insekterna att få tillgång till en bred variation av föda, vilket i vissa fall har lett till en enastående artutveckling. Det visar en ny studie från Lund. Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till n

https://www.biologi.lu.se/artikel/bakterier-livsviktiga-insekters-mangfald-och-overlevnad - 2025-11-19

En ny studie från Lund visar att fåglar, som regelbundet möter dramatiska ljusvariationer när de matar sina ungar i mörka bohålor, har förmågan att blixtsnabbt anpassa sina ögon till mörker. Fåglar som häckar i trädhålor eller holkar utsätter sig regelbundet för stora växlingar i ljusintensitet. Under loppet av sekunder går de från att söka efter föda i fullt dagsljus till att mata sina ungar i en

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-som-hackar-i-halor-anpassar-sina-ogon-till-morker-pa-bara-en-sekund - 2025-11-19

Talgoxar i stadsmiljö har lägre nivåer av stresshormon än skogslevande talgoxar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Vi lever i en tid då urbanisering sker i allt snabbare takt vilket också påverkar djurlivet. Den lilla talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har begå

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-mindre-stressade-kusinerna-fran-landet - 2025-11-19

Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade prokaryoter – en grupp encelliga organismer där även bakterier ingår. Men för mellan två och tre

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-11-19

En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i bröstfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjädrarna på att stadsmiljön påverkar hela näringskedjan. När stadsområden expanderar flyttar allt fler djur in i städer och samhällen. Medan vissa djur kan dra fördel av mi

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-11-19

Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen, som publiceras i Nature Communications, kan bana väg för bättre behandlingar i ett sjukdoms

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-11-19